Jan-Mari Klinkenberg (1944-yil 8-oktyabrda tugʻilgan) belgiyalik tilshunos va semiotik olim, Liej davlat universiteti professori, 1944-yilda Verviersda ( Belgiya ) tugʻilgan. Xalqaro Fanlararo guruh a'zosi. Vizual semiotika xalqaro assotsiatsiyasi prezidenti.

Jan-Mari Klinkenberg 1991 - yil

Biografiyasi tahrir

Jan-Mari Klinkenberg, 1944-yilda Verviersda ( Belgiya ) tugʻilgan, Liej davlat universitetida ishqiy filologiya boʻyicha magistr (1967 - yil) va doktorlik (1971 - yil) darajasini olgan. Liej universitetida ritorika va semiotikaga e'tibor qaratgan holda tilshunoslik fanidan dars beradi. Shuningdek, u fransuz tilidagi adabiyotdan ( Belgiya va Kvebeka) dars beradi.

Uning ilmiy faoliyati ikki sohaga qaratilgan: tilshunoslik,semiotika va fransuz tilida so'zlashuvchi madaniyatini o'rganish. Birinchi sohada u 1960-yillarning oxirida M guruhi deb nomlanuvchi fanlararo guruh a'zosi sifatida ritorika sohasini jonlantirish orqali o'z belgisini qo'ydi. Yaqinda u semiotikani ijtimoiy, kognitivistik yo'nalishda boshqarishga yordam berdi. Uning semiotika va ritorikaga oid asarlari 15 dan ortiq tillarga tarjima qilingan.

Ikkinchi sohada u Belgiyada san'atni o'rganishni ularni ijtimoiy va institutsional nuqtai nazardan yoritib, modernizatsiya qildi, bu yondashuvni u o'rgangan boshqa fransuz tilida so'zlashuvchi madaniyatlarga (masalan, Kvebek ) va osonlik bilan o'tkazish mumkin. Universitetlararo tadqiqot dasturlarini tashkil etish orqali. U Belgiyaning Frankofoniya markaziga asos solgan va unga rahbarlik qiladi.

Vizual semiotika xalqaro assotsiatsiyasi prezident etib tayinlangan.

U "Ordre des francophones d'Amérique" ( Kvebek ) va Commandeur des Arts et Lettres ( Fransiya ) a'zosi.

" Academie Royale de Belgique " a'zosi ( Belgiya Qirollik akademiyasi).

Bibliografiya tahrir

  • 1970 Rhétorique Générale, Parij, Larousse (qog'oz muqovali) : Parij, Le Seuil, 1982); Groupe m bilan. ( A General Ritoric, Baltimore & London, The Johns Hopkins University Press, tarjimasi. Pol B. Burrell & Edgar M. Slotkin, 1981).
  • 1973 Charlz de Kosterning La Legende d'Ulenspiegel dans Style va Archaïsme, Bryussel, Palais des Academies.
  • 1977 Rhétorique de la poésie : ma'ruzalar jadvali, ma'ruzalar jadvali, Bryussel, Kompleks (qog'oz muqovali) : Parij, Le Seuil, 1990); Groupe m bilan.
  • 1978 Kollajlar, Parij, UGE; Groupe m bilan.
  • 1979 Semiotik manzara. Panorama sémiotique, Gaaga, Mouton; Seymur Chatman va Umberto Eko bilan.
  • 1979 Rhétoriques, Sémiotiques, Parij, UGE; Groupe m bilan.
  • 1980 Belgique française littérature, Parij, Natan, Bryussel, Mehnat.
  • 1981 tillar va jamoalar : le cas du Québec, Monreal, Lemeak; D. Lotin va G. Connolly bilan.
  • 1985 Trayektoriyalar : littérature etstitutions au Québec et en Belgique francophone, Presses universitaires de Montreal, Bryussel, Labor; Liza Gauvin bilan.
  • 1985 yil Charlz De Koster, Bryussel, Mehnat.
  • 1988 yil Le Signening fransuzcha moslashuvi. Introduction à un concept et à son histoire, Umberto Eko muallifi, Bryussel, Mehnat (qog'oz muqovali) : Le livre de poche, 1992).
  • 1988 yil Raymond Queneau, Andre Blavier : lettres croisées (1949-1976), Bryussel, Mehnat, .
  • 1990 Le sens rhétorique. Essais de sémantique littéraire, Toronto, GREF, Bryussel, Les Éperonnniers.
  • 1991 Ecrivain cherche o'qituvchisi. L'écrivain francophone et ses publics, Parij, Kreafis, Monreal, VLB; Liza Gauvin bilan.
  • 1992-yil Traité du signe visuel. Pour une rhétorique de l'image, Parij, Le Seuil; avec le Groupe m .
  • 1994- yil Espace Nord. L'Anthologie, Bryussel, Mehnat.
  • 1994-yil Des Langues romanes, Luvain-la-Neuve, Duculot.
  • 1996- yil sentyabr, Toronto, GREF
  • 1997-yil Une langue, une communauté. Le français en Belgique, Luvain-la-Neuve, Duculot; Daniel Blampain, André Gusse, Mark Wilmet bilan.
  • 1997 yil Salut Galarneau !, de Jacques Godbout, Monreal, Boréal.
  • 1997 Précis de sémiotique générale, Duculot (qog‘oz muqovali) : Parij, Le Seuil, 2000).
  • 2000 Tu parles ! ? Le français dans tous ses états , Parij, Flammarion (reed. 2002, coll. Chempionlar); Bernard Cerquiglini, Jan-Klod Korbeil, Benoit Piters bilan.
  • 2001 La langue va le citoyen. Pour une autre politique de la langue française, Parij, Presses universitaires de France.
  • 2003 yil Figuras, conocimiento, cultura. Ensayos retóricos, Mexiko City, Universidad National Autónoma; Groupe m bilan.
  • 2003 Petites mifologiyalari belges, Bryussel, Mehnat.
  • 2005 La littérature hujjati. Précis d'histoire sociale, Bryussel, Mehnat; Benoit Denis bilan.
  • 2008 yil (muharrir) Rasmlar: Sémiotique et rhétorique générale
  • 2008 yil (muharrir) L'avenir du français (Jak Maurais, Per Dyumon, Bruno Maurer, Patrik Chardene bilan), Parij, Frankofoniya universiteti, Edition des archives contemporaines.
  • 2010 Le Tournant des Années 1970 yil. Liège en effervescence (Nency Delhalle & Jacques Dubois bilan), Bryussel, Les Impressions nouvelles.
  • 2010 Shimoliy Periferiklar. Fragments d'une histoire sociale de la littérature francophone en Belgique, Presses de l' Université de Liège .
  • 2010 yil yarmarkasi. Faire voir, Bryussel, Les Impressions nouvelles.
  • 2015 La Langue dans la Cité. Vivre et penser l'équité culturelle, Bryussel, Les Impressions nouvelles, 2015 yil.
  • 2016 Petites mifologiyalari liégeoises (avec Laurent Demoulin), Liège, Tetras Lyre, 2016.
  • 2017 Charlz De Kosterning aniq nashri, La Légende et les aventures héroïques, joyeuses et glorieuses d'Ulenspiegel et de Lamme Goedzak au pays de Flandre et ailleurs, Jan-Mari Klinkenberg tomonidan asos solingan. 2017 yil.
  • 2018 Politiques linguistiques en Belgique francophone et germanophone, Synergiesning maxsus soni.
  • 2018 Entre Langue va Space. Qu'est-ce que l'écriture ?, Bryussel, Belgique Royal Akademiyasi (koll. « L'Academie en poche », 111), .
  • 2018 (Essais en) Sémiotique de l'écriture. (O'qishlar) Yozuv semiotikasi, Signata maxsus soni. Annales des sémiotiques. Semiotika yilnomasi , n° 9, 2018 (avec Stéphane Polis).
  • 2020 Votre langue est à vous. Belgiya frankofoniyasi, Louvain-la-Neuve, EME Éditions, Wallonie-Bruxelles federatsiyasi, Fransuz tili xizmati (koll. Français va Société, 31).

Havolalar tahrir